måndag 16 januari 2017

2017

(Jag skrev det här inlägget på nyårsafton, men glömde av någon anledning att publicera det. Här kommer det i alla fall! Lite försenat!)

På något sätt känns det alltid hoppfullt att starta ett nytt år. Man har 365 dagar framför sig som man kan fylla på vilket sätt man vill. Nya äventyr, nya böcker, nya människor.

2016 har gått så fort. Det är nu snart ett år sedan mitt flyg lyfte från Köpenhamn till Chicago. För ett år sedan hade jag hela äventyret framför mig. Nu kan jag säga att jag har bott i Chicago i fyra månader och rest runt i USA i ytterligare en månad. Jag saknar det lite varje dag. Det är verkligen något speciellt med att studera utomlands, och jag hoppas verkligen jag får göra det igen någon gång.

Vad har jag gjort mer? Inte läst så mycket, inte bloggat så mycket. Sett på serier. Jobbat. Bilat till Norge med mamma. Luffat runt i Skottland med min bästa vän. Rest tillbaka till Chicago över min födelsedag. Haft sprinttävling med en Trump-supporter utanför en bar i Chicago. Han tog illa upp när jag sa att jag trodde jag var snabbare än honom, så han utmanade mig till en kapplöpning. Jag vann. 

Den andra mars i år har jag och en kompis bokat en enkelbiljett till Bangkok. Så nu ska vi ut på nya äventyr! Vi har inte planerat någonting, så vi får se vart det tar oss, haha. Har inte heller någon aning om hur länge vi blir borta. Förhoppningsvis ett par månader!

I år vill jag också skriva mer. Jag vill skriva klart någonting. Det behöver inte vara ett manus på 100.000 ord. Men jag vill skriva klart en berättelse i någon form. 

Jag vill också fortsätta kämpa mot hat i alla dess former. 2016 har varit ett skrämmande år på det sättet. Många människor som hatar, när hat egentligen aldrig löser någonting. Bara kärlek och öppna armar kan lösa våra problem. Det har sagts många gånger, men är alltid värt att upprepa.

Här kommer lite olika bilder från mina resor under året. Har jag sagt att jag älskar att resa? JAG ÄLSKAR ATT RESA. Och fler resor ska det bli i år! 


Nu kör vi 2017!

torsdag 22 december 2016

A Court of Mist and Fury - Sarah J. Maas

Titel: A Court of Mist and Fury
Författare: Sarah J. Maas
Sidor: 640
Utgivningsår: 2016

Feyre survived Amarantha's clutches to return to the Spring Court—but at a steep cost. Though she now has the powers of the High Fae, her heart remains human, and it can't forget the terrible deeds she performed to save Tamlin's people.

Nor has Feyre forgotten her bargain with Rhysand, High Lord of the feared Night Court. As Feyre navigates its dark web of politics, passion, and dazzling power, a greater evil looms—and she might be key to stopping it. But only if she can harness her harrowing gifts, heal her fractured soul, and decide how she wishes to shape her future—and the future of a world cleaved in two.


Jag tror fortfarande att jag är lite i chock över hur bra den här boken var. Efter första boken A Court of Thorns and Roses så var jag inte ens säker på om jag vill fortsätta med serien eller inte. Boken var bra, men inget jätte speciellt. Men sedan började recensioner trilla in som alla hyllade A Court of Mist and Fury, och jag kunde inte annat än att bli nyfiken. Så här i efterhand kan jag nog säga att jag inte varit så besatt av en bok på en väldigt lång tid.

Boken börjar lite långsamt, men blir bättre och bättre för varje sida. Då boken börjar är Feyre djupt deprimerad och känner starka skuldkänslor för vad hon gjorde i slutet av första boken. Hon är kvar i The Spring Court där ingen tycks höra hennes rop på hjälp. Ingen förutom Rhys, som hon är mentalt länkad med efter vad som hände Under the Mountain. Och så mycket mer än så behöver man inte veta!

Boken hade så mycket som den första boken saknade. Nya intressanta karaktärer, bättre världsuppbyggnad, karaktärsutveckling, spänning, scener som fick en att vilja ligga på golvet en timme och gråta av sorg. Och självklart sexual tension! Gaahhh!! Spänningen i boken höll på att döda mig långsamt. Jag har inte shippat två karaktärer så mycket på väldigt, väldigt länge.

Just nu håller jag på att längta ihjäl mig efter sista boken i trilogin. Men samtidigt vill jag inte att serien ska ta slut. Det känns som att det finns utrymme för så många fler böcker i världen Maas byggt upp. Så jag skulle verkligen inte ha något emot om hon bestämde sig för att återvända till den.

Favoritcitat:
“No one was my master— but I might be master of everything, if I wished. If I dared.” 

Spoilerdelar:
- Alltså jag gillade inte Tamlin särskilt mycket när jag läste första boken, men jag hade inte förväntat mig att jag skulle hata honom så mycket som jag gör nu. Eller att jag skulle älska Rhys så mycket! För honom hatade jag efter första boken, haha. Och nu är Feyre tillbaka hos Tamlin!!!!!! GAH. 
- Bara jag som grät när Feyres systrar förvandlades till feer? Så jobbigt att läsa. Men jag tror de kommer klara sig bra, haha. Så Elain och Lucien är alltså mates? Och kanske Nesta och Cassian ...?
- JAG SHIPPAR FEYRE OCH RHYS SÅ MYCKET. All deras tension höll på att döda mig genom boken. Jag älskar hur Rhys aldrig behandlar henne som något annat än hans jämnlike. 

Betyg: 5/5

fredag 16 december 2016

Favorit tv-serier 2016

8. Vikings
Jag började se på Vikings när jag bodde i Chicago, då min rumskompis var besatt av serien. Så vi såg på de första två säsongerna tillsammans, och de var så sjukt bra! Jag måste fortfarande påbörja tredje säsongen, men det känns inte lika roligt när jag inte kan kolla med min gamla rumskompis. Men måste ta tag i det snart. Hur som helst en otroligt välgjord serie, men många karaktärer som man både älskar och hatar. Ingen är god eller ond. Alla har sina flaws. Förutom Lagertha. Hon är min drottning. *hands down*


7. New Girl
Serien jag alltid ser på när jag behöver skratta. Tror jag sett de första säsongerna över tre gånger nu, haha. Jag ligger några avsnitt efter nu, men gillar att vänta några veckor så att jag kan se flera avsnitt efter varandra. 


6. Gilmore Girls
Serien jag för tillfället är beroende av! Ingen har väll missat Gilmore Girls-hysterien som utbröt för några månader sedan då revival-serien släpptes? Jag föll i alla fall för hysterin, och nu är jag fast. Är snart klar med säsong två!


5. How To Get Away With Murder
En av de mest beroendeframkallande serierna jag någonsin sett! Intressanta karaktärer, smart skriven, och ett mordfall som får en att bita på naglarna för att det är så spännande. 


4. The Walking Dead
JAG HATAR NEGAN. MEN JAG ÄLSKAR FORTFARANDE SERIEN. The Walking Dead må vara en väldigt frustrerande serie, men jag är ändå lika fastklistrad framför tv:n varje måndag. Men vi kan väll fortsätta låtsas som att den där karaktärer som dog i början av säsongen fortfarande lever, okej?


3. Homeland
Serien jag var besatt av i somras! Såg alla fem säsongerna på bara några veckor. Sjukt spännande, med en fantastisk kvinnlig huvudkaraktär. Om ändå varje serie kunde skriva så komplexa kvinnliga huvudkaraktärer.


2. Game of Thrones
Serien jag sitter klistrad framför år efter år. Det roliga med årets säsong var ju också att de inte längre kan följa böckerna, så ingen hade ju någon aning om vad som skulle hända! Enligt mig var säsong sex en av de bästa! (Men när släpps Winds of Winter??!!)


1. Stranger Things
ÅRETS BÄSTA SERIE! Jag har redan skrivit ett helt inlägg om serien, så behöver nog inte förklara varför jag älskar den så mycket. Helt enkelt en fantastisk serie.

Vilka var era favorit tv-serier 2016?

lördag 29 oktober 2016

Pil och båge



Jag och min vän Emilia hade tänkt att gå ut i skogen för att skjuta lite pil, men istället slutade det med att vi bara tog massa bilder av varandra, haha! Men alltså jag älskar att klä ut mig till någon annan och leva mig in i en annan värld! Så här har ni några bilder från vårt fotoäventyr idag. Vet inte om någon tycker det är roligt att se, men publicera ändå, hehe.

måndag 17 oktober 2016

Höst


Hösten är här. Dagarna är konstant gråa, och kvällarna långa. Jag dricker hundra koppar kaffe och försöker andas mellan jobb och relationer och allt annat man ska hinna med. Den här helgen pausade jag allt. Åkte hem till mina föräldrar. Läste böcker. Gick på höstpromenader. Försökte koppla bort stress och ångest. Idag tackade jag nej till jobb för jag kände att jag helt enkelt inte orkade. Så är det ibland. Jag blir lätt ett offer för höstmörker.

Det slog mig idag hur mycket jag älskar böcker. Hur mysigt det är att tända ett par ljus, brygga sig en kopp kaffe, och bara läsa. Hur underbar känslan av att öppna en bok man sett fram emot i över ett år är. Jag älskar historier. Sagor och äventyr som förflyttar en till en annan plats. Oavsett om de kommer från tv-serier, böcker, eller filmer, så älskar jag historier. Det svåra för mig på senaste tiden har varit att hitta ro. Att kunna lägga sig ner och läsa utan att bli stressad. Att kunna titta på en tv-serie utan att känna att jag borde göra något annat. Och jag vet inte riktigt varför. För det är inte så att jag har något annat att göra. När jag går från jobbet är jag klar. Det finns inget extra arbete jag kan göra hemma. Ändå har det i flera veckors tid känts som att det alltid finns något jag borde göra. Huvudet är konstigt.

På onsdag åker jag till Chicago! Ska återse min favoritstad och några av mina bästa vänner. När jag kommer tillbaka har jag jobb fram till januari. Sedan får vi se vad det blir. Kanske är dags att börja planera nästa äventyr?

söndag 28 augusti 2016

Tv-serie recension: STRANGER THINGS


Vid det här laget har nog de flesta hört talas om Stranger Things. Jag minns att jag var inne på Netflix samma dag som serien släpptes, men tänkte att det nog inte var någonting för mig. SÅ FEL. Den här serien har nu fullständigt tagit över mitt liv. Det är bara åtta avsnitt i första säsongen, så det tog mig bara lite mer än ett dygn att se hela. Om jag inte hade jobbat har jag säkert sett hela på en dag. För det här är en sådan serie där man inte kan sluta förrän man har sett sista avsnittet. Det gör liksom ont i en att inte veta vad som händer. Så självklart är det enda man kan göra att se klart allt på en gång.

Stranger Things utspelar sig på 80-talet. Och mer än så vill jag egentligen inte säga. Jag hade egentligen ingen aning om vad serien skulle handla om när jag startade den, och jag tror det är det bästa sättet att gå in i den. Men jag kan säga att serien verkligen fångade känslan av att faktiskt utspela sig på 80-talet. (Inte för att jag levde på 80-talet men jag kan föreställa mig, haha). Serien tar alla klyschiga karaktärer man kan tänka sig från 80-talsfilmer och gör dem till något mer. De lyckas göra alla dessa stereotypiska karaktärerna till komplexa och unika. Det låter konstigt, men jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det på något annat sätt.

En av de bästa sakerna mer serien är barnen. Serien visar att det funkar att ha barnskådespelare som huvudkaraktärer och att de också kan vara fantastiska skådespelare. Den fångar känslan av att vara i sitt kanske sista år som barn, innan man kliver in i tonårsvärlden. Där lek och äventyr fortfarande är det viktigaste, innan det blir tabu och man förväntas växa upp. Jag fick med en gång känslan av att de hade hämtat inspiration från Stephen Kings novell "The Body", vilket det senare visade sig att de hade gjort också. Skaparna av serien ville till en början göra en remake på en av Kings böcker, men fick ett nej. Så istället skapade de Stranger Things som innehåller många referenser till flera av Kings böcker.

Har du sett serien? Har jag övertalat dig att se den? Se bara till att du har tid att se flera avsnitt i rad när du väl börjar, för du kommer inte vilja sluta. Nu kanske jag hypar serien för mycket? Vill inte att alla ska få jätte höga förväntningar och sedan bli besvikna. Men jag älskade den så mycket. Redan från första avsnittet visste jag att det här nog skulle bli en ny favorit. Serien är välgjord, har fantastiska skådespelare, och framför allt ett jätte spännande mysterium. Allt man kan önska sig i en serie.

tisdag 16 augusti 2016

Städar ur "Att-Läsa-Hyllan"


Har ni också massvis med olästa böcker hemma som ni känner att ni nog aldrig kommer läsa? Så har i alla fall jag känt ett tag. Så idag bestämde jag mig för att städa bort lite böcker som jag med största sannolikhet aldrig kommer att läsa. De allra flesta av de böckerna jag valde att göra mig av med är sådana jag påbörjat, men som jag nu känner att jag nog aldrig kommer plocka upp igen. Jag har gett dem en chans, men kände att de inte föll mig i smaken. Men det är ändå jätte svårt för mig att göra mig av med böcker. För tänk om de blir bättre bara man läser femtio sidor till? Tänk om jag slänger bort vad som kunde ha varit en ny favoritbok? Så med dessa tankar blev det inte att jag tog bort riktigt så många böcker som jag tänkt mig, men kom i alla fall upp i nio stycken jag kände mig villig att göra mig av med.



Så nu ser min att-läsa-hylla ut så här! Fortfarande många böcker, men ändå något bättre. Jag har för övrigt verkligen kommit igång med läsandet nu igen! Efter att nästan inte ha läst något på ett år, så har jag redan påbörjat min tredje bok för månaden. Vilken är mycket för mig! I alla fall nu för tiden. Jag väntar också fortfarande på att Cursed Child ska trilla ner i brevlådan! Har hört väldigt många delade åsikter, men jag ska försöka gå in i den utan några förväntningar. Så recension på den borde komma så fort jag fått den och läst ut den!