söndag 26 januari 2014

The Final Empire - Brandon Sanderson

Titel: The Final Empire
Författare: Brandon Sanderson
Sidor: 647
Serie: Mistborn #1
Utgivningsdatum: 17:e juli 2006

Once, a hero arose to save the world. A young man with a mysterious heritage courageously challenged the darkness that strangled the land.

He failed.

For a thousand years since, the world has been a wasteland of ash and mist ruled by the immortal emperor known as the Lord Ruler. Every revolt has failed miserably.

Yet somehow, hope survives. Hope that dares to dream of ending the empire and even the Lord Ruler himself. A new kind of uprising is being planned, one built around the ultimate caper, one that depends on the cunning of a brilliant criminal mastermind and the determination of an unlikely heroine, a street urchin who must learn to master Allomancy, the power of a Mistborn.


Jag har länge letat efter en riktigt bra fantasy-serie jag kan engagera mig i, och när jag hörde talas om The Final Empire så lät det sannerligen som en möjlig kandidat. Så jag önskade mig den i julklapp och slukade den inte långt efter det. För. Den. Var. Så. Bra!

Det tog kanske tvåhundrasidor innan jag verkligen kom in i boken, men efter det så var jag helt uppslukad. Det var inte så att de första tvåhundra sidorna var dåliga, men de var mycket till för att man skulle lära känna världen, karaktärerna och uppdraget de hade tagit på sig. För vad boken går ut på är att Kelsier, en av våra huvudkaraktärer, samlat ihop ett gäng som består till större delen av tjuvar för att störta The Lord Ruler. The Lord Ruler har lett landet i över tusen år och de flesta människor är slavar i hans rike, utan att kunna se något hopp om en bättre framtid. Så vad boken handlar om är att Kelsier, Vin och ett flertal andra karaktärer ska störta landets onda härskare.

På många sätt är boken lite som Ocean's Eleven eller Heist Society i fantasy form. Och om ni inte tycker det låter underbart bra så vet jag inte vad. I mitt fall tyckte jag i alla fall inte bara att det lät helt otroligt, det var helt otroligt också! Det var så fascinerande att läsa om gängets plan och hur de sedan under bokens gång sakta men säkert utförde den, steg för steg.

Alla karaktärer som Sanderson byggde upp var väldigt bra. Vin, en flicka på sexton år, är nog den vars POV vi får läsa mest från och jag älskade att se hennes karaktärsutveckling. Jag älskar när man verkligen kan se hur karaktärerna är en annan person ifrån början av boken till slutet, för det var verkligen fallet med Vin. Kelsier var även han en väldigt bra karaktär. Frustrerande på sina ställen, men fortfarande otroligt fascinerande och väldigt bra. En karaktär jag inte kommer glömma på ett bra tag.

Så vill du ha en fantasy bok som engagerar dig till tusen, så att du knappt kan tänka på något annat tills du läst ut boken? Läs då denna. Jag har redan beställt de två andra delarna i triologin och väntar  med spänning på att de ska anlända så att jag kan sluka dem lika snabbt som jag slukade The Final Empire. För första boken i serien var både smart, rolig, sorglig och otroligt briljant. Jag kan inte rekommendera den nog!

Favoritcitat:
“Men rarely see their own actions as unjustified.”  

“Belief?"
"Yes," Sazed said. "Tell me, Mistress. What is it that you believe?"
Vin frowned. "What kind of question is that?"
"The most important kind, I think.”  

“You should try not to talk so much, friend. You'll sound far less stupid that way."

Betyg: 4.5/5

fredag 17 januari 2014

En liten analys av bokomslag!

Omslag är något som är väldigt omtalat i bokvärlden och något de allra flesta anser vara väldigt viktigt. Personligen är jag en sådan person som inte bryr mig om omslaget om jag tycker boken låter som något jag skulle vilja läsa, men självklart kan det vara så att man får upp ögonen för en bok om man tycker den har ett extra fint omslag. Så låt mig ta upp vad jag tycker funkar hos ett bokomslag och vad jag tycker funkar mindre bra.

VAD SOM FUNKAR

Stilrena omslag:

Personligen älskar jag enkla, stilrena omslag. Man behöver inte proppa in en dramatisk tjej som håller ett svärd i solnedgången med en drake i bakgrunden för att det ska bli ett bra omslag. Enkelhet är nästan alltid bäst. Och här ovanför ser ni några exempel på hyfsat enkla omslag som jag älskar. 


Omslag som fångat bokens känsla:

Det är ju svårt att veta för er som inte läst böckerna men jag tycker att alla de här tre omslagen verkligen har lyckats med att fånga känslan och atmosfären böckerna hade över sig. Och för det gillar jag dem väldigt mycket. Det känns som att de som gjort omslagen verkligen har tänkt till och brytt sig om boken när de skapat omslagen.


Målade omslag:

Några av de finast omslagen där ute tycker jag är målade. Jag är inte det största fanet av riktiga modeller på böcker, men att måla karaktärerna tycker jag funkar mycket bättre. 


Böcker med bara ord på omslaget:

Många anser säkert att de här omslagen är rätt så tråkiga. Jag blir istället nyfiken. Vad handlar de här böckerna egentligen om? Om man bara kollar på omslagen så har man ingen aning, vilket gör det hela extra spännande när man öppnar boken för första gången.


VAD SOM INTE FUNKAR

Dramatiska tjejer i klänningar:

Jag tror de flesta kan hålla med om att det här är rätt så uttjatat vid det här laget. Men mitt stora problem med de här omslagen är egentligen att de inte har något med historien att göra. Det är som att förlagen tänkte att de bara kunde ta kort på en fin tjej i en dramatisk pose och BAM de har ett omslag! Dock måste jag säga att de här funkar för vissa bokomslag där det faktiskt är relevant för historien, som t.ex. The Selection av Kiera Cass och Masque of the Red Death av Bethany Griffin.


När modellerna psykar mig samtidigt som de poserar:



SLUTA STIRRA PÅ MIG. Jag känner mig obekväm. Och rädd.

Par som poserar:

UGH UGH UGH. Förlåt men det här är mer cheesy än jag klarar av, haha. Inte nog med att jag ogillar riktiga modeller på omslag, men det blir dubbelt så hemskt när två personer som ska föreställa vara våra huvudkaraktärer poserar bredvid varandra. 


Filmomslag:

Det spelar ingen roll om jag gillar filmen eller inte, men jag ogillar verkligen när förlagen ger sina böcker filmomslag. Detta för att i slutändan så är ändå boken och filmen två helt olika saker och jag vill ogärna att boken ska blandas ihop med filmen för mycket. Särskilt om det var en dålig film. Men jag antar att förlagen gör detta för att locka fler att köpa böckerna och om det funkar så är det ju bra!

Vad tycker ni funkar på ett bokomslag? Och vad funkar inte? Låt mig veta!

onsdag 15 januari 2014

Please Ignore Vera Dietz - A.S. King

Titel: Please Ignore Vera Dietz
Författare: A.S. King
Sidor: 326
Serie: -
Utgivningsdatum: 1:a januari 2010

Vera’s spent her whole life secretly in love with her best friend, Charlie Kahn. And over the years she’s kept a lot of his secrets. Even after he betrayed her. Even after he ruined everything.

So when Charlie dies in dark circumstances, Vera knows a lot more than anyone—the kids at school, his family, even the police. But will she emerge to clear his name? Does she even want to?

Edgy and gripping, Please Ignore Vera Dietz is an unforgettable novel: smart, funny, dramatic, and always surprising.


A.S. King är en författare jag har hört väldigt mycket gott om på senaste tiden, så självklart blev jag nyfiken på att själv försöka mig på en av hennes böcker. Tyvärr måste jag dock meddela att jag inte känner mig lika imponerad av henne som många andra verkar göra.

Jag vet inte riktigt vart det gick fel, men Please Ignore Vera Dietz och jag gick aldrig ihop så bra som jag önskat. Jag tyckte inte att det var en dålig bok; det var nog helt enkelt så att det inte var en bok för mig. Men när jag tänker efter så finns det inte jätte många lite mörkare contemporary böcker som jag verkligen har uppskattat. Inte ens The Fault in Our Stars eller Eleanor and Park, vilket kanske säger lite då alla verkar älska dem. Men jag brukar alltid tänka att en bra bok är en bra bok, så jag brukar alltid vara öppen för att läsa olika genrer även om genren ifråga inte är min favorit.

Ett av de största problemen jag hade med boken var antagligen att jag aldrig fastnade för karaktärerna. Inte Charlie och inte Vera. Men tillbaka blickarna med Charlie var nog ändå de jag tyckte bäst om. För om jag ska vara ärlig så var Veras "nutida" liv rätt så tråkigt att läsa om.

I recensioner jag läst av boken så har jag hört att om man tycker om Melina Marchetta så kommer man även att tycka om A.S. Kings böcker. Och jag kan se varför många känner så, men personligen blev jag tyvärr inte lika trollbunden av Kings språk, karaktärer och historia som jag hade velat bli. Hon fick mig inte att leva mig in i och känna historien så som jag hade önskat att jag kunnat göra, för då tror jag att detta hade kunnat bli riktigt bra. Men som det var just nu så föll det lite platt för mig. Men kanske att jag provar mig på någon mer av författarens böcker i framtiden! Förhoppningsvis kommer jag kunna uppskatta någon av dem lite mer.

Favoritcitat:
“I'm sorry, but I don't get it. If we're supposed to ignore everything that's wrong with our lives, then I can't see how we'll ever make things right.”  

Betyg: 2/5

lördag 11 januari 2014

Quintana of Charyn - Melina Marchetta

Titel: Quintana of Charyn
Författare: Melina Marchetta
Sidor: 516
Serie: The Lumatere Chronicles, #3
Utgivningsdatum: 26:e september 2012

There's a babe in my belly that whispers the valley, Froi. I follow the whispers and come to the road . . .

Separated from the girl he loves and has sworn to protect, Froi must travel through Charyn to search for Quintana, the mother of Charyn's unborn king, and protect her against those who will do anything to gain power. But what happens when loyalty to family and country conflict? When the forces marshalled in Charyn's war gather and threaten to involve the whole of the land, including Lumatere, only Froi can set things right, with the help of those he loves.


Quintana of Charyn var allt jag kunde önska för i den avslutande delen till en av mina favoritserier. Den var gripande, fantastisk, trollbindande, magnifik och otroligt, otroligt hjärtskärande. Låt mig säga direkt att jag älskade den.

Tredje delen av Marchettas fantasyserie tog helt enkelt andan ur mig. Hon knöt ihop alla trådar hon spritt ut under Froi och lämnade mig inte missnöjd på något sätt. Jag älskade boken från första ända till sista sidan och det fanns inte ett ögonblick då jag kände mig uttråkad på något sätt.

En av de sakerna som jag tror gjorde Quintana så bra var det faktum att man nu redan kände alla karaktärerna. Man introducerades inte för någon ny huvudkaraktär utan fick istället lära känna dem från de tidigare två böckerna ännu bättre. Man var redan bekant med alla karaktärerna och det var bara för historien att fortsätta flyta på. Och vilken historia det har varit. Jag är helt mållös. Efter att jag läste ut boken sent en kväll så var jag tvungen att bara lägga mig ner i min säng, boken mot hjärtat och bara stirra i taket och andas ett tag. Andas och gråta. För jag var helt förstörd och mållös, men framför allt tacksam.

Karaktärerna var lika fantastiska som vanligt. Jag älskar dem alla trots deras brister, för det är just bristerna som gör att jag älskar dem så mycket. Om det låter logisk. Om jag ska välja ut en favoritkaraktär måste det nog bli Evanjalin dock (markera för Finnikin spoiler: egentligen Isaboe då, men jag vill inte spoila någon, haha). Hon kan vara en av de starkaste kvinnliga huvudkaraktärerna jag någonsin haft nöjet att läsa om, och jag bara älskar hennes mod och styrka så mycket.

Som med alla andra böcker jag läst av Marchetta så tog boken ett fast grepp kring mitt hjärta och vägrade att släppa taget. Som med alla böcker jag läst av henne som kommer den här inte att lämna mig i första taget. Karaktärerna kommer att stanna med mig under en väldigt, väldigt lång tid. Kanske är ni trötta på att höra mig lovorda Marchetta vid det här laget? Haha. Men så länge hon skriver sådana här fantastiska böcker så kommer jag tyvärr inte att sluta.

Jag hoppas verkligen att Marchetta någon gång bestämmer sig för att återvända till Skuldenore, för det känns som att landet döljer ännu fler historier än vad som berättats i The Lumatere Chronicles. Jag skulle älska om vi fick utforska de andra länderna i världen mer utförligt, så som vi fått med Lumatere och Charyn. Men för de närmsta åren framöver så vet jag i alla fall att jag med säkerhet kommer att återvända till de här böckerna flera gånger om. För så bra är de.

Favoritcitat:
“What if she's all I give you in this life of ours, my love?" she asked quietly.
"Then I'll shout at the goddess in fury," he said fiercely. "I'll beg to know why I've been given so much when other men have so little.”

“Do you want to know something about tyrants? When faced with death, they weep and they beg just like the rest of us.”  

Betyg: 5/5

torsdag 9 januari 2014

Månadsresumé december 2013

Okej, så det här månadsrapporten kommer lite sent, haha. Jag har förövrigt också övervägt lite om jag ska fortsätta skriva månadsresuméer under 2014 eller inte. Kanske att jag gör som vissa andra bloggare och skriva kvartalsrapporter istället. Vi får se! 

Lästa böcker:
Untold - Sarah Rees Brennan
Out of the Easy - Ruta Sepetys
The Darkest Minds - Alexandra Bracken
Please Ignore Vera Dietz - A.S. King
Quintana of Charyn - Melina Marchetta
These Broken Stars - Amie Kaufman & Meagan Spooner

Lästa noveller:
Dangerous Dream - Kami Garcia & Margaret Stohl

Bästa boken:
SÅ. GALET. BRA.

Tyckte minst om:

Sammanfattning av månaden:
Med tanke på att jag alltid brukar läsa färre böcker under höstterminen så är jag nöjd. Sedan att det var jullov ett par veckor gjorde ju saken lite bättre också, haha. Men jag har hur som helst läst en otroligt bra bok (Quintana of Charyn) och en bok som jag tyckte var rätt så otroligt dålig (*host* These Broken Stars). Recensioner på båda kommer snart (hoppas jag)!

Planer inför januari:
Jag läser just nu The Final Empire, OCH DEN ÄR SÅ BRA! Så den kommer jag helt klart läsa ut! Sedan är jag sugen på att läsa Vicious och All Our Yesterdays också, men vi får se! Har även börjat läsa lite ut The Hitchhiker's Guide to the Galaxy, så den kommer jag förhoppningsvis läsa lite ur också.